Under början av boken så går bara Coraline runt i huset och utforskade hur allting såg ut. I denna del av boken så målas det upp en bild över hur huset och omgivningarna ser ut i allmänhet. Eftersom att boken utspelar sig i antingen det vanliga huset eller de “andra” huset, som är nästan identiskt, så behövs det inte längre så mycket beskrivningar över hur det ser ut.

Det finns tillfällen, tillexempel när nya viktiga rum tillkommer, som Gaiman kan gå in på mer detaljer i sin miljöbeskrivning. Fast även dessa gånger så är det väldigt simpelt och enkelt beskrivet, mest färger och former och inte så mycket känslor. Detta är väldigt passande till boken och det gör att den inte blir långtråkig. Man känner sig mera delaktig i boken om man själv får göra en del av tänkandet och skapandet.

Jag gillar när man själv får skapa sig en bild över omgivningen. Då kan man relatera till egna minnen över platser som man har besökt, eller så kan man måla man upp drömscenarion, vilket gör boken roligare att läsa. Det ger även författaren mer tid till handling och personer, vilket jag personligen tycker är viktigare.