Vändpunkten i Coraline var alldeles för tydlig enligt mig. Man förstog direkt hur det skulle lösa sig och att det skulle sluta gott. Det är när Coraline förstår hur hon ska befria sig själv och sina föräldrar. Hennes andra mamma går med på leken eller spelet som ska avgöra om hon får gå hem eller om hon ska stanna och låta den andra mamman göra som hon vill. Redan då hade jag förstått att det var så hon skulle klara sig.

Hon lyckas göra allt som hon skulle och hennes andra mamma ska släppa henne fri, vilket hon som förutsagt inte har några som helst planer på. Coraline lyckas ändå lura henne. Hon lyckas ta sig ut ur världen och rädda sina föräldrar. Dock så kvarstår det fortfarande ett problem. Den andra mammans hand blev klämd i dörren mellan världarna och finns nu i den riktiga världen. Den gör allt för att försöka få tag i nyckeln som leder till dörren mellan världarna.

Coraline lyckas självklart besegra handen och kan nu leva i frid i den normala världen. Hennes föräldrar minns ingenting från den andra världen eller att de har varit borta.