Förr eller senare exploderar jag tycker jag var en lämplig bok för bokprojektet. Det finns såklart många anledningar till varför men jag har valt att fokusera på tre saker som gör boken lämplig för bokprojektet.
Handlingen är bland det viktigaste i boken och på denna punkten har John Green lyckats. Han gjort en handling som är mycket enkelt att förstå samtidigt som den är känslostark. Man utsätts för alla olika känslor genom boken. Samtidigt har han lyckats göra bra vändpunkter i boken där han har en som är ganska förutsägbar och en som är mycket oväntat. Jag gillar också längden på boken som är ca 300 sidor vilket är perfekt för ett bokprojekt, då den varken är för långt eller för kort.
John Green är också en skicklig skrivare och sättet han skriver på gör boken att boken få det lilla extra. Han har förmågan från olika personer och olika personer. I största delen av boken skriver han med ett vardagligt och ungdomligt språk som Hazel och Augustus pratar. Men sen finns det scener i boken där Green ändrar sitt språk, t.ex. i ett brev som utspelar sig vara skrivet av en 50 årig alkoholist och författare och det är precis som det vore ett verkligt brev skrivet av en 50 årig alkoholist och författare. Man använder också många metaforer vilket gör språket mer livligt.
Greens sätt att beskriva är också unik. Han fokuserar och berskriver vissa scener noga medan andra beskriver han bara “konturerna”. Detta tycker jag är smart för då kommer man ihåg de scener han har fokuserat på och kan skapa en röd tråd genom boken. Man blir också mer fri i sitt tänkande i de scener han har beskrivit överskickligt.
Som sagt boken passar bra till bokprojektet eftersom då den har de saker jag anser en bra bok behöver.
I boken Förr eller senare exploderar jag finns det två tydliga vändpunkter som förändrar handlingen väldigt mycket.
Den första kommer redan i kapitel ett när den deprimerande Hazel träffar den nykomna killen Augustus för första gången i kyrkans stödgrupp för cancersjuka. Hazel och Augustus finner direkt varandra. De blir direkt goda vänner och man märker också att Hazel förändras helt som person och blir mycket gladare och mer social. Förhållandet mellan Augustus och Hazel blir hela tiden starkare och till slut går det inte sätta stop för kärleken. Det är den viktigaste vändpunkten i boken och hela boken baseras just runt den. Vändpunkten är dock väldigt förutsägbar eftersom boken inleds med att Hazel är så pass desperat förstår man att något kommer hända.
Den andra vändpunkten kommer sent i boken är väldigt oväntat. Sista dagen i Nederländerna så berättar Augustus för Hazel att han har fått återfall igen, sist när Augustus strållades lös cancern som en julgran inne i Gus kropp. Både Hazel och Augustus visste nu vad som väntade. De sista veckorna i Gus liv blir mycket känsloladdade och romantiska. Just denna vändpunkten förändrar slutet och hur man trodde det skulle sluta när man läste början av boken. Som jag sa tidigare kommer denna vändpunkt som en chock och var inte alls förutsägbar.
Som sagt i boken finns två större vändpunkter. En mycket självklar och en som är mycket oväntad. Kollar man på avslutningen i Förr eller senare exploderar jag så avslutas boken på ett sådant sätt så att man bara för veta en del och själva historien lever vidare efter bokens slut.
I boken finns många konflikter och själva handlingen är baserad runt dom. Det är just konflikterna som gör boken så intressant att läsa och skapar intresse eftersom man vill veta hur konflikterna kommer sluta.
Den första konflikten som finns i boken är så klart Hazels externa konflikt mot cancern som hon har slagits konstant med i tre års tid. Detta är en konflikt som hon vet att hon inte kommer vinna över eftersom förr eller senare kommer Hazel att “explodera”. Trots att hon vet vad som väntar henne så forsätter hon vara stark och inte ge sig vilket gör denna konfliken så intressant att läsa om. Hela Hazel liv måste hela tiden anpassas efter cancern och hennes liv blir därför allt annat än normalt.
Pågrund av cancern har också Hazel mindre externa konfliker mot läkare och mamma och pappa som hon tvingas kämpa dagligen med i ett försök att leva ett normalt liv. Till exempel när Augustus och Hazel skulle åka till Amsterdam var det väldigt mycket bråkande med läkare och föräldrar innan det beslutades att de fick åka.
Som sagt konflikterna är bland det viktigaste i boken och det finns både tillfälliga konflikter men även permanenta konflikter i boken.
I Förr eller Senare exploderar jag uppfattar jag att författaren John Green beskriver saker olika mycket, vissa scener i boken beskriver han mycket noga in i varenda liten detalj medan andra scenen är väldigt översiktligt beskrivna. Trots detta finner jag Greens sätt att beskriva genialiskt eftersom när han beskriver de viktiga händelserna med ett så detaljerat och målande språk så att man skapar en likvärdig bild av författarens, blir scenerna lätta att komma ihåg och tolka rätt och därför kan man koppla ihop de och förstå handlingen korrekt. Hade boken varit överdetaljerad i varenda liten scen så hade den varit tråkig eftersom man inte hade fått skapa sina egna bilder och uppfattningar.
John Green lägger i känslor i sina miljöbeskrivningar och när han beskriver platser som sjukhuset och kyrkan under stödgruppmöterna så förmedlas man med sorg och får en känsla hur det kan upplevas från deras perspektiv. Han förmedlar också mycket glädje och kärlek i sina beskrivningar.
Jag tycker som sagt att John Green har gjort ett bra jobb med sina beskrivningar som är detaljerade, trots att han använder mycket detaljer och metaforer så har han lyckats hittat en balans där han fokuserar på de viktigaste scenerna och beskriver de mycket detaljerat för att skapa klara bilder och samtidigt skapa en röd tråd som för handlingen framåt.
I boken Förr eller senare exploderar jag är det Hazel Grace som är huvudpersonen och hela boken baseras runt henne. Hazel är 16 år och för lite mer än tre år sen fick hon diagnosen sköldkörtelcancer i lungorna, två år efter att hon fått diagnosen lyckas man mot alla odds att krympa tumörerna, i alla fall tillfälligt. Pågrund av sin sjukdom måste Hazel bära omkring på Philip som är en syrgas tub som hon behöver för att kunna andas ordentligt. Kolla man på Hazel utöver sjukdomen så hoppade hon av skolan får något år sedan och nu läser hon någon enstaka kurs på en närliggande skola. På sin fritid brukar Hazel missbrukar tv serien Americas next top model, hon brukar också läsa väldigt mycket. Hennes favorit bok är Ett storslaget lidande skriven utav Peter van Houten, hon påstår själv att hon har läst boken minst en miljon gånger. I övrigt är Hazel Grace ganska ensam eftersom cancern gör så att hon inte orkar eller kan träffa sina gamla vänner. Men hon är också väldigt stark som måste slåss mot cancern dagligen.
En annan viktigt karaktär i boken är såklart Augustus Walters. Augustus är 17 år, han fick cancer i benet och tvingades att amputera men i dagläget har han ett konstgjort ben och är helt fri från cancern. Augustus spelade mycket basket innan han fick sin diagnos men efter sin amputation var han tvungen att sluta. Jag ser Augustus som en mycket självsäker, trevlig och charmig person men han är också mycket romantisk.
En bikäraktär i boken som inte har så stor betydelse för bokens handling men ändå alltid finns där är Hazels mamma. Hon valde att säga upp sig från sitt jobb för att kunna ta hand om Hazel på heltid. Hon är verkar vara en mycket omtänksam och trevlig person.
Boken inleds med meningen “På senvitern mitt sjuttonde levnadsår kom min mamma fram till att jag var deprimerad, antaligen för att jag sällan gick hemifrån. låg rätt mycket i sängen, läste samma bok om och om igen, inte åt så ofta och ägnade en ganska stor del av min riktiga fritid åt att tänka på döden.” Redan när jag läst denna mening så blev jag uppslukad av boken, författaren John Green har gjort ett skickligt jobb och man vill så klart veta bakgrunden till det huvudpersonen skriver i första meningen så det blir naturligt att man fortsätter att läsa.
I det första kapitlet presenter man huvudpersonen som i övrigt heter Hazel Grace. Hon är 16 år gammal och hon sitter i en knivig situation eftersom för ungefär tre år fick hon sin cancerdiagnos och hon fick också veta att hon aldrig kommer bli frisk igen, och det boken fått sin titel Förr eller senare exploderar jag som syftar på att hon det är bara en tidsfråga innan hon “exploderar”, hon beskriver det själv som att cancern är som en tickade bomb.
Tillsammans med sina föräldrar tog därför Hazel beslutet att därför hoppa av skolan, men eftersom som hon inte ska sitta hemma missbruka Americas next top model så har Hazels mamma beslutat att hon ska gå med i kyrkans stödgrupp för ungdomar med cancer, för att försöka muntra upp Hazel. Men Hazel tycker att stödgruppens möten är allting annat än roliga, men allting förändras när det dyker upp en ny kille. Han heter Augustus Waters och det tar inte lång tid innan han och Hazel finner varandra. Det kommer att bli en stor förändring och hela boken handlar om Hazels och Augustus kamp emot cancern.
Anledning till att just jag valde den boken var att jag har hört mycket positiv respons från vänner.
Jag vet inte var jag ska börja men det är en mycket och vanlig enkelt bok samtidigt som den är starkt känlsoladdad och annolunda. Jag vet knappt om jag ska skratta eller gråta, den är tragisk och komisk på samma gång.
Men en negativ sak med boken är att den inte finns så stora och detaljerade miljöbeskrivningar med detta leder i sin tur till att man får bygga upp sin egen virtuella värda som jag personligen tycker är bra. Jag tycker också att vändpunkten var väldigt förutserbar och hade hoppas på något mer oväntat. Jag tycker också att boken var dålig till den uppgift vi fick eftersom miljöbeskrivningarna och vändpunkten inte var så detaljerade, även att den i stort sett bara har en person som hela boken syftar på
Men nu till det positiva, jag måste säga att beskrivning på Ove är klockren, så som man kollar på en 59 årig “gubbe” i dagens samhälle och även Oves blick på samhället och andra personer. Boken är mycket rolig vilket passar min smak helt perfekt. Jag har inte så mycket till att läsa, men jag tyckte att boken lyckas fånga mitt intresse och jag kunde knappt sluta läsa den när jag väl hade börjat.
Jag tycker det var en bra bok och rekommenderar den starkt.
Den får betyget
Jag skulle säga att vändpunkten kommer ganska sent i boken och det är när Ove bestämmer sig att han vill försätta leva sitt liv. Ove har varit deprimerad och trött på livet genom hela boken men till slut inser att han har det ganska bra, och han har faktiskt skapat en vänskaprelation med sin granne och tar även hand om en katt som han har hittat. Han har börjat leva ett normalt liv igen som han hade innan hans fru gick bort. Man kan säga att hans liv har varit upp och ner och till slut rättar han till det igen.
Man kan inte säga exakt vilken mening själva vändpunkten kommer men man märker att Ove blir lyckligare desto längre man kommer in i boken. Det är en vändpunkt som utspelar sig på en längre tid. För mig som läsare gick boken från sorglig och tragisk i början och sedan till glad och uppiggande i slutet.
Detta var en ganska självklar och vanlig vändpunkt och det var det jag förväntade mig också, vilket var lite tråkigt. Det hade varit mer roligt och spännande om någon mer oväntat skulle ske. Det är ändå en ganska tydlig vändpunkt där ett stort problem lös steg för steg där boken går från olycklig till lycklig. Sammanfattat skulle jag säga att det var en bra vändpunkt och slut bara att det var för enkelt att lista ut och inte alls oväntat.
I den här boken finns det två stora konflikter som boken är baserad på, både en extern och en intern.
Den externa konflikten kan man säga är mellan Ove och Världen och men världen syftar jag på kommunen och de flesta människor i hans närhet. Ove är man som inte litar på kommunen och vägrar därför att samarbeta, Han klarar sig bättre utan dom helt enkelt. Han har ju sin egna regler och när kommunens anställda rullar in i kvartert är det värsta Ove vet. Han gillar inte heller dagens ungdomar som inte ens vad en vinkelslip är och de enda dom gör är att sitta vid datorn. Han är mycket negativt inställd till dagens samhälle.
Den interna konflikten är Ove och hans eget liv genom hela boken försöker från och till ta sitt eget liv, vilket han misslyckas med varje gång. Han vill som sagt ta självmord eftersom han känner att det inte finns något att leva för i denna värld och eftersom han vill återförens med sina bortgånga fru.
Det finns inte så mycket mer att säga om konflikter i denna boken eftersom Ove är en man som håller sig undan och är tyst och gör allt för att inte start en konflikt eller rättare sagt om det inte behövs.
I den här boken som är det inte alls välutvecklade och detaljerade beskrivning på just miljön, men man får veta att Ove bor i ett litet kvarter i ett radhus, dock får man inte veta vilken stad. Jag kan tänka mig att det är en stadsmiljö, där du hör bilar som kör utanför ditt hus. Jag tror även att det har själva statslukten med alla avgaser med mera. Och man får veta att området han bor i är en liten förort till någon större stad, så man har statsmiljön men forfarande är det ganska lugnt. Han bor i ett radhuskvarter som består av massa små hus. och därför är det ändå lite rörelse runt omkring och inte bara dödsstilla. Men i Oves hus är det tyst och fridfullt, eftersom han bor ensam och inte är så social och han trivs bäst när det är tyst, fast ibland sätter han på tv eller sin gamla radio som sällskap.
Jag skulle säga att man skulle kunna göra boken lite mer detaljerad eftersom det knappt finns några beskrivningar alls men i detta fall, men det behövs knappt inte för det gör boken mer fri, alltså att du får bygga upp din egen bild istället för att få historien från författarens perspektiv. Det skadar inte på historien heller eftersom detaljer inte inte behövs som dom behövs i andra typer av böcker, till exempel en deckare där en liten detalj kan ge en helt ny sida av historien. Så det har både sina positiva och negativa sidor.
Det är ganska självklart att huvudpersonen i denna bok är Ove mend det är även hans nya grannar berättelsen är baserad runt.
Ove är en 59 år gammal man, han förlorade båda sina föräldrar under sin barndom och det var han var 16 år när hans pappa gick bort som Ove började jobba, han tog över sin pappas jobb som tågförare Han har varit en sådan som pratar mycket. Han har alltid varit mycket händig, men skolan var inte hans grej men dock var han mycket förtjust i matematiken. Han fick sparken för att blivit anklagad för stöld som han var oskyldig till. Så han började jobba på en byggplats. Han började samla material och verktyg och till slut började han bygga ett hus som senare brann ner och därför flyttade han in till det radhuset där han nuvarande bor. Han träffade sin fru Sonja som dock gick bort på senare tid. Ove har gjort som han alltid har gjort och bryr sig inte så mycket om vad andra tycker. Han vill ha allting mycket prydligt och i ordning. Han fick nyligen sparken får sitt jobb och känner just nu att det inte finns något att leva för.
Parvaneh är Oves nyinflyttande granne, som är runt 30 år, hon är gravid och har två barn sen innan en sjuåring och en treåring. Som han hör på namn så har hon utländsk bakgrund. Hon är mycket omtänksam och försöker verkligen bli vän med Ove vilket inte är det lättaste.
Patrik är också Oves nyinflyttade granne som är en man i 30 års åldern, som jobbar egemföretagare inom IT och är inte den händigaste mannen i världen, rättare sagt Ove tycker han är värdelös. Han kör en ny inköpt Mercedes. Han råkar ut för ganska många olyckor i bokens början och är ganska klumpig
Jag har läst boken En man som heter Ove av Fredrik Backman.
Ove är en 59 år gammal, tråkig och mycket händig man som gör som han alltid gjort, tar sin runda i kvarteret varje morgon fem minuter i sex, kollar så att dörren till cykelförrådet är stängd genom att rycka tre gånger i handtaget innan han går till jobbet där han jobbat i väldigt många år. Men en måndag händer något, Ove får sparken han kommer ersättas av en 20-åring utan erfarenhet, dom hade sagt till honom: Du kan behöva hemma och ta det lugnt, vi tar det nu så vi slipper ta sönder din helg. Han avsattes även som bostadsrättsförenings ordförande några månader tidigare.
Och saken blir inte bättre när det ny inflyttande unga paret backar över Oves brevlåda. De nya grannarna gör sitt bästa för att binda kontakt med Ove men det går inte så bra. De består av en utländsk kvinna och en snofsig man. Ove förlorade även sin fru Sonja för ett tag sedan så han känner att det inte finns något att leva för. Varför skulle Ove leva i ett samhälle där 20-åringar med ingen erfarenhet tar hans jobb och där inte en vanlig man kan backa med släp. Han skruvar upp kroken i taket, tar på din kostym med kuvertet i innerfickan, går han och känner på Sonjas kappor en sista gång. Sedan släcker han alla lampor, går han upp på pallen, trär in huvudet i repet och sedan sparkar han undan pallen. Men någonting går sent och det blir inte riktigt som Ove tänkt sig.
Det kan varit otur men Ove överlever och därför forsätter självmordsförsöken.
