Del 6. Förr eller senare exploderar jag

Kategori: Adolfsson Celine

Inledningsvis skulle jag bara vilja säga att Förr eller senare exploderar jag är en helt enastående och fantastisk bok som jag sent kommer att glömma. Något som jag verkligen fastnade för var John Greens sätt att skriva och därför kommer jag med säkerhet att läsa fler av Greens verk.

Jag tycker att Förr eller senare exploderar jag är otroligt bra därför att den åskådliggör karaktärernas känslor och miserabla öden på ett levande sätt. Hur huvudpersonen Hazel beskriver sig själv som snart exploderad granat anser jag är en utav världens absolut bästa beskrivningar på en människas tillstånd, eftersom att förr eller senare exploderar vi alla och det finns inte en själ i hela universum som kan förhindra det. Att få sätta sig in i hur det är att vara cancersjuk och leva under de omständigheterna som Hazel gör, har gjort att jag nu uppskattar de små sakerna i livet ännu mer. Att bara kunna pallra mig upp för trappan till mitt rum utan att lida det allra minsta är en av flera saker jag reflekterat över. Man ska vara glad över att få vara frisk och värdesätta det, för gör man inte det ångrar man sig den dagen då man själv eller någon i ens närhet blir sjuk, då tar man inte längre den friskes möjligheter för givet.

Boken föll mig i smaken på grund av dess fantastiska språk och sätt att förtrolla sin läsare. Den här boken passar som handen i handsken till det här syftet då den med säkerhet har väckt starka känslor hos de flesta vilket bjuder in till inspirerande diskussioner. Jag kan bara säga “Tack, tack, tack John Green för en perfekt bok”.

 

Del 5. Förr eller senare exploderar jag

Kategori: Adolfsson Celine

Jag tror att alla liv och historier har händelser och saker som gör att allting helt plötsligt förändras. Jag tror att allting beror på någonting, att det finns någon slags vändpunkt samt förklaring för hela rubbet.

I förr eller senare exploderar jag finns det en konkret vändning som gör att hela berättelsen ändrar riktning. Jag tänker självfallet på de sidor där den föredetta cancersjuka Gus berättar för sin livskärlek att han har fått återfall och de båda förstår att det förmodligen kommer att bli slutet. Slutet på en alldeles för kort livstid. När jag läste dessa sidor kändes det som att de båda visste att man inte kan lura döden mer än en gång. Ett cancersjukt barn kan bara överleva en gång och livet mot all förmodan skulle välja att ge sig på samma barn igen är det så gott som kört. Det sättet som Green målar upp det unga parets kärlek är gripande enda in i slutet då Hazel stannar vid Gus sida för att han ska hålla sig kvar så länge som möjligt. Tänk att allt kan verka så underbart och det kan kännas precis som att slutet kommer att bli det lyckligaste någonsin men så händer det något och allt faller samman.

Det är när man får ta del av historier som denna som man på riktigt undrar vem eller vad som beslutar att exempelvis ett barn ska bli sjukt för att sedan dö. Är det någon allsmäktig i himlen, ödet eller kanske valen vi gör som blir till vändpunkter som bestämmer framtiden?

 

Del 4. Förr eller senare exploderar jag

Kategori: Adolfsson Celine

Min bok handlar först och främst om den cancersjuka Hazels kamp mot döden. Hela handlingen kretsar kring hur det är att leva på räknade dagar och försöka få de resterande dagarna att betyda något. I början av boken när Gus kommer in i bilden, säger han att det värsta som skulle kunna hända är om han efter sitt liv på jorden glöms bort.

Författare John Green har gjort ett utomordentligt bra jobb med den här boken då han framför allt åskådliggjort de inre konflikterna hos människan. Hur känns det att dö? Hur kommer de i min närhet påverkas av min död? Vad gör just mitt liv betydelsefullt? För de flesta är föregående tankar bara just det, envisa tankar men för huvudpersonen Hazel är de en snar verklighet.

De något mer yttre konflikter som sker i boken existerar bla mellan Hazel och Gus då Hazels kärlek till en början inte riktigt vågar visa sig. Konflikten mellan dessa parter är inte en konflikt i den bemärkelsen att de bråkar, utan snarare att deras känslor drar i varsin ände av ett rep i en snart vunnen dragkamp. Man skulle kunna säga att boken innehåller mer konflikter mellan olika personer och cancer, än vad den innefattar vardagliga konflikter mellan personer.

Hazels livssituation och problem får mitt liv att verka hur simpelt som helst, det är bara att hänga på vart det än bär av. Att ligga vaken på nätterna med huvudet fullt av i-landsproblem känns plötsligt värdelöst. Det jag anser är viktigt att komma ihåg är det Gus sa i början om att han inte vill bli bortglömd. Det finns ingenting som säger att just du lever utan att någon kommer ihåg dig. Alla blir tänkta på bara de är nöjda med sig själva och har accepterat det faktum att livet pågår just nu.

 

 

Del 3. Förr eller senare exploderar jag

Kategori: Adolfsson Celine

Den här boken är mycket rik på beskrivningar av olika slag vilket bidragit till att boken satt spår i mig. Författare John Green är otroligt duktig på att måla upp bilder i sina texter, bilderna kan beskriva platser men också känslor och tankar. Att ha med för många miljöbeskrivningar i Förr eller senare exploderar jag skulle ha varit ett stort misstag eftersom att just den här boken är fantastiskt djup och stadigt fokuserad på karaktärernas känslor, tankar och uppleverser. Det finns dock konkreta miljöbeskrivningar som jag tycker ger boken karaktär.   

De platser som jag anser beskrivs bäst i boken är bland annat de Holländska gatorna som huvudpersonerna Hazel och Gus ser, när de befinner sig i just Holland. Jag kan verkligen föreställa mig de här gatorna med en och annan blå-vit spårvagn förbifarande samt de överblommade träden som står längs med kanalen, som Green har beskrivit.

En annan omgivning som är central och välbeskriven är sjukhuset Hazel besöker och tidigare har besökt. De flesta kan nog föreställa sig ett sjukhus, för mig är det vita väggar, långa korridorer och dystra väntrum, men författaren har gått in på ytterligare detaljer som kanske inte alla reflekterat över, så som hur sjukhussängen och stolarna i väntrummen ser ut.  

Jag har tidigare nämnt att det inte är miljöbeskrivningarna som Green främst vill förmedla, han vill skapa en känsla av förståelse och empati men även någon slags eftertänksamhet hos sina läsare. För varje gång som någon skrattar eller gråter känner jag med personen och det är inte utan att jag fällt en och annan tår. Kärleken mellan Gus och Hazel är enligt min mening ofattbart vacker, då den med all sin rätt målar upp känslorna och spänningen mellan dem. “Och jag gillade hans röst, en-röst-som-fick-min-hud-att-kännas-som-mer-hud”.

Del 2. Förr eller senare exploderar jag

Kategori: Adolfsson Celine

Huvudpersonen i min bok är den svårt cancersjuka tjejen Hazel Grace. Hazels liv utmärker sig på flera sätt samtidigt som det inte gör det, hon tvingas kämpa mot den obotliga cancern men hon stöter också på de mest vardagliga dilemman i en tonårstjejs liv. Hazel beskriver sig själv som en granat, hon är på väg att explodera vilket enligt mig är en utomordentligt bra beskrivning på de flesta av oss människor. Att försöka leva livet är ett vanligt mål hos de flesta, men att försöka leva livet på lånad tid är något helt annat, trots det här lyckas Hazel hålla ihop.

Ända från början av boken är Hazel djupt deprimerad, något som framför allt hennes mamma lägger märke till. Hazel tvingar sig iväg på de stödmöten hennes mamma har bett henne gå på men det är först när hon träffar en viss kille som mötena påverkar henne, hennes liv och hennes framtid. Hazel träffar nämligen den charmige, omtänksamma och överraskande killen Augustus eller Gus, som han också kallas. Hazel och Gus känner genast ett intresse för varandra, något som jag absolut kan förstå. Jag tycker att Hazel blir mer levande och glad när hon är med Gus, liksom sprudlande, men ändå försiktig. Tillsammans utgör de en perfekt duo, båda är medvetna om hur och när de lever men även vad som får dem själva och andra att må bra.

Jag gillar verkligen sättet John Green har beskrivit och målat upp deras kärlek, de genuina känslorna Gus och Hazel har för varandra fängslar mig verkligen. Hazel och Gus är utan tvekan individer som jag skulle vilja träffa. Jag tycker definitivt att Hazel är stålmannen själv. Jag avundas henne då hennes alldeles egna superkrafter är styrkan och förmågan att stänga av sina känslor, vilket är både på gott och ont.

 

Del 1. Förr eller senare exploderar jag

Kategori: Adolfsson Celine

Förr eller senare exploderar jag är en gripande, näst intill makaber och helt underbar titel som var en utav de mest avgörande faktorerna till varför jag fastnade för just den här boken. Näst efter titeln var det konceptet av boken som fångade mig, den där oförglömligt sorgliga känslan av att vi inte har all tid i världen, det underbara pirret i magen som endast kommer från kärlek tillsammans med humor och en smula av det kittlande farliga.    

“Men egentligen är depression inte en biverkning av cancer. Depression är en biverkning av döendet.”

Två av de första meningarna i boken, två oerhört fängslande och tragiska meningar. Jag försöker gång på gång tänka mig in i huvudpersonen Hazels situation men det är i stort sätt omöjligt, att veta att man inte har all tid i världen är för de flesta en självklarhet men att ständigt bli påmind om det hör inte till det ordinära. En diagnos av obotlig cancer skulle med säkerhet knäcka även den starkaste vilket blir ett intyg på att Hazel är stålmannen själv. Att behöva leva upp till sin familjs, sina vänners och sin omgivnings förväntningar kanske inte är speciellt ovanligt om man inte ska leva upp till de enkla grundreglerna, andas, överlev då blir det genast en helt annan sak.

Än så länge anser jag att Förr eller senare exploderar jag är en bra men inte en överdrivet bra bok, kanske för att jag blivit tipsad av kompisar som tyckt att den är helt magisk, därför hoppas jag att författaren John Green har skapat magi.

 

Hon släpper dig aldrig Del 6.

Kategori: Adolfsson Celine

Vad är det egentligen en bra storsäljande bok behöver ha för egenskaper?

Jag tycker absolut att den behöver en bra och intressant historia som den bygger på. För det är ju egentligen det som en läsare söker. Visst tittar man på bokens framsida och titel när man väljer bok, men det är väl inte det som slutligen avgör om man ska läsa/köpa boken. Det för det är ju den enastående historian och känslomässigt berörande punkterna och delarna av en bok som etsar sig fast i läsaren. Och därmed det läsaren kommer att komma ihåg.

Man skulle kunna jämföra böcker lite med människor, hur de är osv. Man träffar en otroligt rolig person eller super intressant, som har en massa saker att berätta, jämfört med när man träffat en jätte snygg person. Vem är det man kommer ihåg mest? Jag kommer i alla fall mest ihåg vederbörande som är intressant eller otroligt rolig. Det är finns ett ordspråk, eller talutsätt som lyder: Utsidan räknas men insidan avgör. Något som jag tycker passar utomordentligt bra även på böcker.

Jag är nästan helt säker på Hon släpper dig aldrig, har blivit en storsäljare på grund av att den har en tilltalande titel och framsida men framför allt berättelsen och den känslomässiga beröring boken medför. Det finns såklart flera tusen andra storsäljare, och alla de jag stött på har prickat in den fascinerande berättelsen, för det är faktiskt det som gör att folk köper/läser dem. Som t.e.x Harry Potter böckerna, de innefattar en exceptionellt bra story, dessutom innehåller de lite övernaturliga fenomen. Enligt mig är det ytterst viktigt att det är något som är lite annorlunda med historian, för man vill ju inte läsa om en person med ett helt vanligt liv, man vill läsa om en person som med vars liv det händer något alldeles speciellt. Något som det finns gott om i Hon släpper dig aldrig.

Jag kan hjärtligt rekommendera den här boken, till egentligen vem som helst. För att den är relativt lättläst och jag tror nog att i prinsip alla skulle kunna bli helt begeistarde i denna bok för den är så pass intressant för de flesta. Den kväll jag läste ut boken, började med att jag hade en bra bit kvar innan den var slut med när jag väl kom till de 30 sista sidorna kunde jag bara inte sluta läsa. Jag slog igen boken när sista meningen var läst, helt slukad av alla intryck och med ett brett leende på läpparna.

Jag ger därför Hon släpper dig aldrig...

 

 

Hon släpper dig aldrig Del 5.

Kategori: Adolfsson Celine

Jag skulle vilja påstå att det finns en hel del ledtrådar till hur det faktiskt artar sig i slutet av boken, man hade liksom det på känn näst intill hela tiden. Men jag älskar att man själv kan få en del ledtrådar och kan spekulera och försöka komma fram till hru det egentligen ska bli och vad som ligger bakom allting. Helt enkelt få leka lite detektiv

Fast att det finns massa ledtrådar i boken tycker jag absolut att slutet fick en liten twist, även om jag kände det på mig. På de sista 30 sidorna  av Hon släpper dig aldrig tog det verkligen fart. Amber som alltid varit så otroligt osäker och beskyddande  tog verkligen tag i sitt eget liv bröt upp helt med sin mamma och halvsyster och körde ut Ivy Skinner dessutom kom hon över sin rädsla, vilket gjorde att hon verkligen sattes fri. Även fast att hon klippte de vaga band hon hade med sin familj, lät hon Marty komma närmare och den relationen tror jag bara gjorde henne gott. Marty den snygga, empati fulla killen som också jobbar på Albatrossen vill verkligen Amber väl och det behöver hon. Någon som tar hand om henne och får henne att känna sig trygg.

När Amber väl kommer på hur det ligger till med Ivy Skinner och den hemska historian  som finns där bakom, kan jag som läsare på något sätt direkt se en lättnad, en frihet och en öppning. Som en bekräftelse på att det faktiskt kommer att lösa sig för henne. Det gör att ens egna tillvaro lyses upp, man bli helt enkelt glad. Utan att det egentligen hänt något speciellt i ens egna liv, jag gick i alla fall jag runt med ett leende på läpparna, när jag hade läst slutet. Och med detta sagt kan man ju nästa förstå att boken slutade mycket lyckligt, man har i stort sätt under hela boken bara hoppats på att den miserabelt olyckliga Amber äntligen ska ha lite tur och så infinner sig den till slut.

 

Hon släpper dig aldrig Del 4.

Kategori: Adolfsson Celine

Hon släpper dig aldrig handlar om den osäkra tjejen Amber som precis gått ut collage och flyttat från sin mamma och halvsyster, och bor nu istället i Cornwall med några andra ungdomar, som alla lever ett riktigt studentliv, med allt vad det innebär. Det Amber lämnar bakom sig när hon flyttar, är trasiga hemförhållanden som förföljt henne ända sedan hennes halvsyster Poppy kom in i bilden. Ambers mamma har aldrig varit den starka mamma typen som introducerat sina barn för omvärlden, vilket gjort att Amber bara känt sig otillräcklig, nedstämd och på något sätt alltid skyldig samtidigt som hon jämt och ständigt fick vara hjälten. Även fast att den här osäkra tjejen inte vet mer än det hennes mamma lärt henne, förstår hon någonstans att hon måste börja leva sitt eget liv, bryta sig loss från alla skuldkänslor och faktiskt gå vidare.

När väl Amber flyttat, fick i alla fall jag den uppfattningen att hon började känna sig fri. Hon började se möjligheter till både vänskapliga- och romantiskarelationer. Vilket enligt mig är ett mycket gott tecken. Amber är van att gör mycket själv, så det faktum att hon nu mera behöver skaffa ett jobb och så vidare skrämmer henne inte. Däremot det som stod och alltid har stått i vägen för henne, är moderns klagomål om hur hon inte hjälper till med Poppy osv.

Det finns som sagt både interna och externa konflikter i denna bok. Mycket kretsar kring Ambers mammas och halvsysters åsikter och behov, vilket då utgör externa konflikter sinns emellan familjemedlemmarna men också interna konflikter inom Amber själv. Hon slits hela tiden mellan vad som egentligen är rätt och fel. Ska hon vara kvar och leva sitt liv, vara självisk och försöka att glömma de tunga lass som familjen slänger på henne, och låta sig själv växa. Eller ska hon åka tillbaka till sin halvsyster och mamma, hjälpa dem att komma på fötter, tänka på dem i första hand och därmed återgå till sitt gamla liv.

Jag tycker verkligen att Amber gör rätt som faktiskt stannar i Cornwall, visst betyder familjen mycket men med tanke på vad som hänt i det förflutna, tycker jag verkligen att det är dags att Amber tar tag i sitt egna liv. Familjen kommer alltid att finnas kvar, den bara försvinner för ett litet tag. Jag kan absolut sätta mig in i Amber situation, jag hade precis som hon varit totalt kluven inför detta stora val. Att man hela tiden förstår hur Amber känner inför detta val är någonting författaren gjort mycket bra. Den inre konflikten stöter vi alla på, möjligtvis i olika stor utsträckning men vi gör det någon gång. Man börjar ställa sig frågor som, Vem är jag och vem vill jag vara?  Huvudsaken är att man bestämmer sig, som Amber i detta fallet gör. Hon väljer en väg och riktar in sig på den.

Hon släpper dig aldrig Del 3.

Kategori: Adolfsson Celine

Kate Cann som är författare till ‘’Hon släpper dig aldrig’’ har verkligen fokuserat på att läsaren ska känna personerna, bilda en uppfattning om platserna som boken utspelar sig på men framför allt på hur personerna i fråga känner sig. Med andra ord en ypperligt bra miljöbeskrivande bok.

Boken utspelar sig i sydvästra delarna av England, närmare bestämt i Cornwall. En stad med många små pittoreskt beskrivna caféer och restauranger, vackra strandpromenader och på hösten stora träd klädda i mustigt höstfärgade löv som susar i den kyliga hösvinden. Det finns få ställen i boken som är så välbeskrivna som den lilla bistron som Amber, jobbar på. Den lilla restaurangen som ligger alldeles intill havet, ser egentligen inte speciellt mycket ut för världen men med de varma och kärleksfullt använda orden som ger läsaren en uppfattning om just den här Albatrossen, får vem som helst att förstå hur mycket huvudpersonen, Amber faktiskt trivs här. Det blir nästan lite som en fristad för henne.

Det är inte bara fina beskrivningar som boken innehåller, utan också en hel del mindre trevliga. I det hus som Amber bor tillfälligt i rör det sig en hel del skumma ting. Det är ett gamlat hus som verkligen beskrivs som just gamlat, man känner med det samma att det har bott flera andra människor innan de som bor där i dag. På nedre plan finns det ett litet kök och i ett lite större rum på nedrevåningen bor också Kaz. I hennes rum äter de i bland. Det är ett stort rum som egentligen är tänkt som matsal, men nu mera är varmt inträtt med orientaliska mönster, mjuka kuddar och en hel del tända ljus som gör rummet behagligt och väldoftande. Men däremot på vindsvåningen finns det ett rum som ligger precis ovanför Ambers. Detta rum verkar det vara något riktigt skumt med.

‘’Hon gick längst korridoren. Så långt nådde inte solen från takfönstret, och det var halv mörkt där borta. På den gulbruna väggen kunde hon nätt och jämt urskilja tre ljusare fält där det uppenbarligen hade hängt tavlor. Rummet var stort och förmodligen det bästa för att det fanns ett stort fönster och så var det högt till tak. Det var fullt av gamla saker och skräp. Det fanns bland annat två gamla telefoner med vev, prydnadssaker och dammiga böcker. Rummet kändes nästan antikt.’’

Med hjälp av dessa fantastiskt bra beskrivningarna har jag lätt kunnat se alla de olika platserna framför mig, det har nästan blivit lite som en film när jag läst. Visst kan författaren lägga mer energi på att bygga upp exempelvis ledtrådar eller liknande, men jag tycker personligen att för att en bok ska bli riktigt bra behövs det rikligt med målande beskrivningar av personer, känslor och platser.

Hon släpper dig aldrig Del 2.

Kategori: Adolfsson Celine

Författaren i boken har valt att inte beskriva karaktärerna till deras yttre speciellt mycket, utan istället fokusera på deras emotionella sida, alltså hur de är men framför allt vad de känner och har varit med om.


Huvudpersonen i ``Hon släpper dig aldrig´´ är en tjej som precis har gått ut Collage och därmed borde vara i ålderspannet 18-21 år. Amber som huvudpersonen heter hat varit med om en hel del. För med taskiga hemförhållanden är det svårt att få en stabil uppväxt. Den stabila förebilden i Ambers liv skulle ha varit hennes mamma, men tyvärr är Ambers mamma allt annat än stabil. När Amber var liten separerade hennes föräldrar och Amber bodde med sin mamma. Allt eftersom träffade mamman en ny man som senare blev fadern till Ambers lillasyster Poppy. Även denna krabbat med dåligt psyke.

De förutsättningar som fanns för att Amber skulle få en bra uppväxt och därmed så småningom resultera i en ``hyggligt bra´´människa, krympte enormt när Poppy kom in i bilden. Lillasystern med oerhört oregelbundet temperament och psykiskt välmående, tog som väntat all tid mamman hade att erbjuda sina barn. Hur skulle det nu gå för stackars Amber?

``Du är så stark Amber.´´

Det var vad hennes mamma brukade säga. Kan man verkligen säga så till sin lilla dotter som, vid första tillfället inte var alls gammal. Amber har fått offra i stort sätt allt för sin lillasyster.


Jag tycker riktigt synd om Amber, denna stackare gå allt som oftast runt med dåligt samvete och ånger för att hon känner att hon inte räcker till. Och det nu ännu mer när hon inte längre bor hemma och kan hjälpa sin mamma med lilla systerns obarmhärtiga utbrott. Jag hade gärna velat träffa Amber därför att när man läser den här boken vill man egentligen ingenting annat än att ta hand lite om henne istället.


Vem det inte är som kan släppa taget om Amber har man fortfarande inte fått grepp om men mer och mer börjar man förstå att det kanske handlar om Poppy. Hur det går för Amber och om hon lyckas att bli av med den person som inte släpper taget om henne, återstår att se...

 

Början Del 1. ``Hon släpper dig aldrig´´ av Kate Cann

Kategori: Adolfsson Celine

Den bok jag har valt heter ``Hon släpper dig aldrig´´. En titel som vem som helst skulle kunna fastna för. Jag menar vem gillar inte en lite kusligare, psykologisk thriller? När man håller i boken och tittar på dess framsida, ser man en tjej i rutig skjorta, som ligger på en mörkgrön sammetssoffa, och stirrar rakt på dig.

Det var exakt det här som gjorde att jag valde boken, en mycket tilltalande titel som sedan förstärks av den perfekt matchade framsidan. När man sedan vänder på boken ser man att tjejen på bilden sträcker sin arm ut och upp från soffan, helt avslappnat, och på golvet framför soffan, har en kudde trillat ner. Vid närmare eftertanke ser hon nästan död ut, vilket bara gör boken mer mystisk och intressant.

När man slår upp första sidan, möts man av en relativt lättläst text med bra textstorlek och upplägg. De första tre meningarna lyder…

Gången fram till ytterdörren var full av löv som fallit från trädet vid grinden. Amber satte ner sin enorma resväska och letade i väskan efter nyckeln medan hon nickade till taxicauffören att allt var som det skulle. Men han stod kvar.

Man kastas direkt in i handlingen och faktiskt rakt till något som känns som en betydande händelse. De första meningarna kanske egentligen inte är exceptionellt bra men ju fler man läser förstår man att det inte är det stora som bygger upp historian, utan de små sakerna och händelserna. Att författaren börjar med att förklara omgivningen, gör att man förstår att den här flickan ser huset för första gången, eller i alla fall för första gången på länge.

Jag tror att boken kommer att handla till största del av Amber och hennes vistelse i huset på Merral Road. Det första kapitlen handlar om mycket om Ambers förflutna, hennes relation med lillasystern Poppy och mamma. Man märker ganska så snart att det är något mycket lurt med både huset, och Ambers familjerelationer. Vad är det som kommer hända Amber? Är en fråga man börjar ställa sig mer och mer, allt eftersom. Med både titel, framsida och innehåll infinner sig en märklig känsla även hos läsaren, inte bara karaktärena. En känsla av oro, ängslighet och fruktan för vad som ligger bakom den märkligt kusliga känslan och händelserna boken innehåller.

Jag ser verkligen fram emot att få veta vad som händer Amber men framför allt hur det ska gå för henne. Kommer hon få svar på vad eller vem som spelar henne ett spratt? Vem är det som möjligen ligger död på framsidan? Vad som händer med Poppy och Ambers mamma? Vem är det som inte vill släppa taget? Eller kommer det att förbli olösta gåtor?