“I en avlägsen tid, innan historien kom marscherande över bergen och krossade både nuet och framtiden, innan vinden fick tag i ett hörn av jorden och skakade loss dess namn och egenart, innan Amal var född, då levde en liten by sydost om Haifa ett stillsamt liv på fikon och oliver, öppna gränser och solsken.”

Ett par ganska poetiska första rader som inleder första delen av min bok. En bok om konflikten mellan Israel och Palestina som jag inte vet något om. Det var nog just därför jag valde boken, för att få någon slags förståelse för det hela. Men det förstås, full förståelse får man nog aldrig?

De där raderna i början fångar mig direkt av någon slags betryckt känsla men också blandat med nyfikenhet, och ja, det får mig att vilja läsa vidare.

Morgon i Jenin är titeln på denna halvt verklighetsbaserade bok och är skriven av Susan Abulhawa, som man i en liten ruta på bokens baksida får veta, föddes under flykt från Israel. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om bokens titel, det är inget som fångar min blick, men inte heller något som får mig att lägga ifrån mig den.

Jag uppfattar inte riktigt allt som händer i boken, då många ord är på arabiska och jag är för lat för att slå upp orden i ordlistan längst bak. Oftast får man någon slags förklaring eller så har det ingen betydelse för sammanhanget, men det blir lätt att jag bara halvläser. Ett annat skäl till att jag inte uppfattar allt är att det handlar om så många olika personer och namn, det blir ibland lite svårt att hänga med.

Det jag väntar på är att boken ska nå upp till alla dessa kommentarerna på omslaget om hur det ska vara “den största läsarupplevelsen." Men nu när jag skriver det här blogginlägget så har jag ju förstås bara kommit 61 sidor.