I boken Coraline så finns det en stor vändpunkt som är väldigt tydlig och en liten mindre som kommer senare. Den första vändpunkten kommer ganska väntat när Coraline lyckas besegra den andra mamman och befria hennes egna föräldrar från den andra mammans onda värld.

När Coraline sedan kommer hem så kan  det gå tillbaka till hennes vanliga och "tråkiga" liv när hon ser att allt är som de ska och att inget har ändrats i hennes riktiga hem.

När Coraline sedan väcks nästa morgon väcks av sin mamma så fårstår Coraline att värken hennes mamma eller pappa inte kommer ihåg något av vad hänt. En blandning av det och att hon har tillbringat sina närmsta dagar hos den onda mamman får Coraline att känna att hon vill visa mer kärlek till sina föräldrar än vad hon tidigare gjort, hon känner att hon vill visa hur mycket hon faktiskt tycker om dom och inte bara gnälla på dom genom att blandannat göra småsaker som att krama dom vilket hon innan inte gjorde särskilt ofta.

Det andra vändpunkten i boken kommer i slutet när Coraline verkligen sätter stopp för den onda mamman. Hon har nämligen försökt att följa efter Coraline i hennes riktiga värld och försökt ta tillbaka nyckeln som behövs för att öppna dörren till den onda världen igen. Men efter detta så kan Coraline leva ett lugnt liv med en skolstart som väntar på henne.

 

Även om boken inte hade den mest komplicerade upplösningen så tycker jag att den sista lilla vändpunkten avrundade boken på ett bra sätt, det blev lite mer spänning samtidigt som vissa saker fick en bättre förklaring.

 

Huvud frågan i boken var om Coraline verkligen skulle klara av att befria sina föräldrar från den onda mamma eller om hon skulle bli fast med henne och den frågan fick jag så klart ett tydligt svar på eftersom det var vad boken handlade om.