"Jag håller hårt om pluntan trots att värmen från teet för länge sedan läkt ut i den iskalla luften. Mina muskler är hårt spända mot kylan. Om en flock vildhundar dök upp nu skulle jag inte ha en chans att hinna klättra upp i ett träd innan de anfaller. Jag borde resa mig, röra på mig och mjuka upp mina leder. Men i stället sitter jag lika orörlig som stenen under mig , medan gryningen börjar lysa upp skogen. Solen kan jag inte kämpa emot. Jag kan bara maktlöst se på medan den släpar in mig i en dag som jag fasat för i månader."
Så börjar Suzanne Collins bok "Fatta eld" som är den andra boken i en spännande och gastkramande trilogi. Den första boken i denna trilogi heter "Hungerspelen".
"Fatta eld" kommer att handla om Katniss och Peeta från distrikt 12 som mot alla odds överlevt det hemska Hungerspelet. Det mest otroliga är något som aldrig hänt förut, de överlevde och kom ut båda två. Det är 24 deltager, 2 från varje distrikt och bara en kommer ut med livet i behåll.
Men Katniss som är huvudpersonen lyckades få ut både henne själv och Peeta genom att låtsas älska Peeta. Men problemet är att Peeta aldrig låtsades för en sekund, han älskar Katniss och skulle göra vad som hälst för henne.
Genom att de brutit mot spelets regler har de nu blivit en symbol för den gryende revolten. De har gett människorna i de olika distrikten hopp, vilket den ros och blod doftande president Snow inte uppskattar. Nu kräver han äkta kärlek mellan Katniss och Peeta som nu tvingas ut på segerturne till alla distrikt.
De kommer att se in i familjers ögon vars barn de dödat, de måste få folket i de olika distrikten att tro på deras så kallade sanna kärlek. Men utöver det så kommer det mest osannolika att inträffa...
Allt handlar inte längre om Katniss och hennes liv. Det gäller liv eller död för både henne och hennes nära och kära...
Anledningen till att jag började läsa "Fatta eld" var inte för dess rubrik, dess omslag och inte heller för baksidans förklaring.
Jag har, som säkert många andra, sett filmen "Hungerspelen" och tyckte verkligen om den. Blandningen mellan fantasy, romantik, drama och spänning fångade mig och jag tycker att det är en blandning som passar många smaker.
Min pappa hade sedan läst böckerna och tyckte att boken "Hungerspelen" var mycket bättre än filmen. Han rekomenderade därför trilogin till mig.
Jag är ingen och har aldrig varit någon bokslukare och det är inte lätt för mig att hitta en bok som får mig att vilja fortsätta att läsa.
Men om jag nu tyckte om filmen så mycket, varför inte ge boken en chans? Men otålig som jag ibland är så vill jag veta vad som händer efter det jag redan vet. Därför började jag läsa andra delen av trilogin och den har verkligen gett mig en annan syn på böcker. Jag kommer på mig själv med att längta efter att få sätta mig ner och drömma mig bort i bokens värld. Jag tycker än så länge att det inte har varit något större problem med att jag inte läst första delen utan bara sett den på film. Jag förstår allt och hänger med i svängarna.
Suzanne Collins är väldigt duktig på att beskriva allt men på samma gång lämna delar till läsarens egen fantasi.
Jag kan bara med spänning fortsätta att läsa om vad som händer härnäst.